Orkar knappt med någonting, och att skolan tär på en gör ingenting bättre.
Försöker fly undan vardagen, men allt hinner ikapp till slut.
Det gör det alltid.
Tappar bort mig i mig själv
Undrar bara hur länge det här kommer hålla, när jag gång på gång överväger at hoppa av allt.
Om det bara kunde hända något, nu.
Jag behöver något att hålla fast vid.